När nu Mumiens blod äntligen kom i nyutgåva var jag tvungen att skaffa den: hade jag de två efterkommande delarna så skulle jag ju behöva den här också. Att det är en första del syns inte på linjer och tuschning, men däremot i berättandet: det är mycket som skall förklaras, som varför Theo är en björn, vem Amir Kairo är, och en hel del annat, och det görs stundom lite väl tunghänt, med långa berättande bubblor.

Även berättelsen är väl också något förvirrande: det finns en hel mängd olika esoteriska inslag, och det tycks aldrig helt självklart vad som bara är trams och vad som faktiskt har grund i sanning (utöver vad Theo berättar). Detta är ändå de roligaste bitarna, med Swedenborgs huvud inlagt i alkohol, statyer som väckts till liv, fiskvarelser och en vampyr som härjar i Stockholm. Problemet är väl snarast att emedan Skogäng är en fantastiskt tecknare och Stockholmsskildrare så är hans förmåga att lägga upp en berättelse inte riktigt på samma nivå. Det är trevligt, och spännande, men det sätter sig aldrig riktigt perfekt. ( )