Historier om tidsresor (bakåt i tiden) är ett elände. Om de kan leda till att världen påverkas omöjliggör de vidare berättande, för tidsresor gör att att ingenting någonsin kan ses som annat än provisorium, möjligt att ändra på med en ny tripp. Om de inte kan leda till påverkan är de mest paradoxer, och i sig tämligen poänglösa.

Historier där tiden går olika fort, däremot? Inga problem där. Och att någon åldras baklänges eller extra fort? Fullt kontrollerbart. Detta är vad som drabbar Lumberjanes i Time after crime: Molly vill så gärna att sommaren skall vara så länge som möjligt, så hon låter sig luras av en mystisk röst i skogen, och snart händer saker: träd växer supersnabbt, bubblor med konstiga effekter flyger omkring, och en stenjätte går omkring i lägret utan att se sig för.

Intressant premiss, en hel del återseenden, fler glimtar in i mysterier och ännu olösta personliga motsättningar. Lumberjanes fortsätter leverera. ( )

This time around the girls definitely get a crazy adventure! A disembodied voice tells Molly to slow down time which makes a mess for everything and everyone! Of course the girls save the camp and the day. Always fun to read and seeing Ripley grown up made her even better! Love this book and love the series. ( )

Jo finishes her device to detect time anomalies at camp but when Molly hears a voice in the woods with suggestions on how to improve the device, the changes she makes causes time to act even weirder. Can the Lumberjanes fix it before the anomalies cause the campers irrevocable damage?

Another great entry in this series. I'm always game for timey-wimey plots and this one was great. Plus I'm just happy to spend any time with the Lumberjanes. Devoured this on my train ride to work. Highly recommended as ever. ( )